Ϟ ⃝ ∞

Träffade en gammal barndomskompis på bussen imorse. Vi umgicks konstant som små. Under mina 3 sista dagisår då jag gick på samma dagis som honom tror jag att vi var ihop 90% av den tiden. Min första kärlek, i tidig ålder. Jag kommer fortfarande ihåg hur pirrigt det var när fröken frågade om vi var ihop, och om hon fick ta ett kort på oss när vi satt och kramades i en båt som fanns på dagisgården. Den bilden har jag kvar nånstans här hemma, och när jag kollar på den saknar jag verkligen att vara liten. Att bara leva, inga problem! Men somsagt, jag träffade den här pojken/killen/mannen(?) på bussen imorse, och insåg att vi knappt har någonting gemensamt längre. Vi gick även våra 3 sista år i högstadiet tillsammans, dock var vi inte lika bra kompisar då som när vi var yngre. Men fortfarande, jag tycker det är tråkigt att man tappar kontakten med så himla många fina människor.
Två av mina gamla bästa kompisar flyttade till England, och när de senare kom tillbaka hade verkligen allt förändrats. Att gå från att umgås nästan varje dag, året runt, till att sedan inte prata alls, bara hälsa lite och kallprata när man stöter på varandra. Det är tråkigt. Att människor förändras så sjukt mycket genom tiden att man inte längre har någonting att prata om, när man för bara några år sedan kunde prata om allt.

Mitt kalas för många år sedan. Älskar det här fotot, även fast jag ser ut som(är) ett riktigt fetto, som leker ascool!

elinbh, jimbou och mauw. Innan fjortistiden. Andra gången jag var på grönan själv. Härliga tider det va då asså. Och mitt hår!!! 100% naturligt. Helt sjuuuuukt. Dock hade jag haft 22 flätor i håret hela natten, men ändå! Slingorna är underbara, så blev mitt hår på sommaren förut... Love it.